De första 50 åren

Åren 1909- 1910 tog egnahemsbyggandet fart i Boxholm. När man fått sina villor färdiga var det dags för ”nybyggarna” att också börja se om sina tomter. Tomterna var ofta stora och i de flesta fall också problematiska att iordningställa. Men man ville skapa en egen täppa med såväl köksväxtland som fruktträd.

Det var inte gott för brukssamhällets smeder att klara en sådan uppgift på egen hand. Man behövde råd, anvisningar och inbördes hjälp att reda ut en del problem. Man sammanslöt sig därför i en förening som skulle ha de här nämnda uppgifterna på sitt program.

6 september 1913

12 egnahemsbyggare samlades och hörde ett föredrag av Östergötlands hushållningssällskaps trädgårdskonsulent Werner Bergström.

Därefter bildades Boxholmsortens fruktodlarförening, vilken hade till uppgift att verka för bär- och fruktodlingens främjande i Boxholm.

Föreningens första styrelse fick följande sammansättning:

Rickard Qvarfordt ordförande
Arvid Lundström sekreterare
C A Nordström, August Miller kassör och trädskötare
samt Eric Dahlberg och C E Wallqvist.

1914

Vid föreningens första årsmöte hade medlemsantalet stigit till 31. Den förste ordföranden Rickard Qvarfordt skötte denna syssla i 23 år.

Man beslöt nu att inköpa en trädspruta för 65 kr. Men föreningens ekonomi var ej så värst stabil och i protokollet från årsmötet står nedtecknat ”Vad som möjligen saknades i kassan fick styrelsen förtroendet att förskottera”.

I styrelsen ingick också trädskötare som skulle klippa och bespruta träden mot insekter. Föreningens förste trädskötare flyttade snart från orten och nu utbildades hr Henrik Franzén för detta uppdrag. Sedan kom också hr Melcher Jansson en tid att tjänstgöra som trädskötare.
Genom föreningens försorg utbildades senare hr Bertil Birath för denna syssla. Birath var den verkliga trotjänaren. 1962 fick han och kollegan Axel Johansson mottaga föreningens tack för gott arbete. De båda uppvaktades då med litografi och blomster.
Birath hade då haft trädgårdsskötaresysslan i 42 år och kollegan Axel Johansson i 22 år.

När Birath började sitt arbete hos föreningen hade han ett arvode av 80 öre/tim. Han fick också förbinda sig att ej sköta fruktträden åt icke medlemmar. Enligt protokollet uppmanades han då han började sin anställning för föreningen att icke se så noga till tiden utan försöka hinna med så mycket som möjligt. Detta med tanke på att han endast kunde arbeta under vackra dagar när det gällde besprutningsarbetet.

1926

Detta var ett svårt och prövosamt år för föreningen och man diskuterade möjligheten av att lägga ned rörelsen. Men man ville göra ännu ett försök och detta lyckades.

1936

Det blev det ordförandeskifte då Rickard Qvarfordt med ålderns rätt lämnade uppdraget och ny ordförande blev hr Martin Carlsson. Vid denna tid kom också doktorinnan Carin Möller med i styrelsen och hon tog upp idén om ett fruktmusteri.

1940

Boxholms AB upplät lokaler i gamla tvättinrättningen. Trädgårdskonsulent Eric Lind som nu börjat besöka föreningen blev rådgivare och hjälpare. Genom hans medverkan inköptes utrustning för ett musteri. I augusti var konsulent Lind på platsen och hjälpte till med maskininstallationen samt gjorde också en provmustning. Musteriet placerades intill det gamla badhuset.

1941

Verksamheten kom igång så smått på hösten, då hr Axel Johansson gått på musterikurs i Åtvidaberg och nu blev musteriets första föreståndare.
Första året mustades 8.456 kg äpplen vilket gav 5.063 liter must.
Musteriet var föreningens stora tillgång och gav ett mycket gott resultat.

Rickard Qvarfordts sonson Karl Artur Qvarfordt genomgick 1951 en musterikurs i Tyskland. Han blev musteriföreståndare och även ordförande i föreningen. Hans dotter har hans anteckningsbok där det framgår att han förde nogranna anteckningar om musteriets resultat. Hon har också en bok med hans egna mötesanteckningar utöver de officiella mötesprotokollen. Tyvärr hade han använt samma böcker även för sina privata anteckningar.

År Äpplen (kg) Must (liter) Totalt (liter)
Medlemmar Icke medlemmar För vinberedning Försålt I lager Till föreningar -10%
1947 6105 2566 456 145 325 3491
1948 2050 661 817 3527
1949 4017 1967 638 357 6978
1950 8058 10028 1462 659 20207
1951 4705 4832 2052 849 12437
1952 6216 11104 987 3468 21775
1953 1079 1958 114 560 3711
1954 7319 17226 1133 3937 1357 30972
1955 4864 9579 405 3307 1080 19235
1956 13295 26576 1293 5940 47103
1957 1551 1195 45 5626 8417
1958 12680 27096 1223 6588 47587
1959 5285 16650 688 5998 2213 30834
1960 16498 36360 2160 12697 7000 7088 81802
1961 787 3376 108 2165 449 6885
1962 12710 26850 1280 7489 3229 51557
1963 12269 33800 1029 19561 66658
1964 17947 46488 1265 11852 8248 85800
1965 6340 11230 329 3822 21721
1966 6767 10173 455 2770 20165
1967 15583 26585 16210 58378
1968 8387 10373 9060 978 28798
1969 12621 27781 716 11521 4361 57000
1970 6670 12558 6710 25938
1971 11823 19098 7454 38375
1972 8425 16361 8813 33599
1973 6670 12558 7089 26317

När man jämför mängden äpplen och utvunnen must år 1947 tyder det på att man fick in ungefär 150 ton äpplen 1964.

Den gamla tvättinrättningen revs på grund av industrins utbyggnad i mitten av 50-talet. Då upplät Boxholms AB lokaler i Flemminge herrgårds källarvåning. Från 1957 hade man sitt tillhåll där och verksamheten växte.

En bild som förmodligen är från det första musteriet intill det gamla badhuset. Baksidan av bilden säger ”K.A. Qvarfordt pressar must ur äpple”.

1960

Verksamheten hade med åren vuxit ut och var nu mycket omfattande. Detta år som var rekordår tillverkades här inte mindre än 80.000 liter must.

Men det var inte bara musteriet som var föreningens arbetsuppgift. Som förut nämnts har, av naturliga skäl, arbetet med trädskötsel och trädgårdsanläggning varit huvuduppgiften. Därom vittnade ju också föreningsmedlemmarnas många och välskötta trädgårdar.

Föreningen som ändrade namn från Boxholmsortens fruktodlareförening till Boxholms hemträdgårdsförening hade då 460 medlemmar. Det var naturligtvis många personer som under årens lopp var verksamma inom föreningen. För att bara nämna de olika ordförandena så var Rickard Qvartfordt föreningens första ordförande och han skötte denna syssla i 23 år. Vid 50- årsjubiléet var hans sonson Karl Artur Qvarfordt ordförande. Han hade då haft den befattningen i 16 år.

Mellan de båda Qvarfordt sköttes även ordförandeposterna av Martin Carlsson, Thure Rahmberg, Axel Johansson och Evert Persson.