Boxholms Hemträdgårdsförening

Lördagen den 31 maj 2014 hade vi medlemsträff hos Susanne Skirby Andersson. Som vanligt var det mest kvinnor som dök upp. Det var väntat så Håkan hade flytt till en utställning långt borta. Vi fikade och pratade och sedan visade Susanne sin trädgård och berättade om sina fortsatta planer.

Det var en strålande solig dag. Susanne hade först tänkt att vi skulle sitta på deras terrass men insåg att det skulle bli alltför varmt. Möblerna bars ner så att alla fick sitta under äppelträdet.

Det var två bord utplacerade...

och det räckte för alla.

Susanne berättade och medlemmarna lyssnade intensivt.

Medlemmar delade också med sig av sina erfarenheter.

Jag hade med mig vår hundvalp Percy. Han vart ganska otålig så jag tog en sväng mot baksidan. Där fanns två katter som lyckligtvis var bundna.

Baksidan hade ett mer vilt utseende. När tomten slutade tog skogen vid. Susanne skötte även kommunens mark så tomten såg ut att fortsätta bortom tomtgränsen.

När jag kom tillbaka efter min utflykt var kaffet framdukat...

och det stod en mugg och väntade på mig.

Susanne fortsatte att berätta om sina planer.

Det fanns växter som Susanne hade samlat på sig under tiden hon arbetade på Trädgårdsföreningen i Linköping. Hennes motto:
"Det är synd att låta plantor förfaras i onödan. Ofta kan man rädda dem och ge dem en ny rabatt att växa i".

Beundrande blickar...

och beskrivningar av växter.

Lite diskussion...

och mera prat.

Susanne har äldre släktingar som bott i Strålsnäs. Som avslutning pratade hon och Astrid. Astrid är född i Strålsnäs och har nu flyttat tillbaka dit sedan ett femtontal år tillbaka.