Boxholms Hemträdgårdsförening

Onsdagen den 4 juli samlades vi utanför Boxholms Folkets Hus för att resa till Kjell och Lisbeth Antonssons sommarbostad Fridhem vid kanten av Dagsmosse nedanför Omberg.

Vi samlades 9 personer strax efter lunch för att bestämma hur många bilar vi behövde. De flesta var pensionärer eller semesterfirare, men det var även några som tagit ledigt från jobbet på eftermiddagen. Vi gav oss iväg enligt kartan som Kjell hade skickat ut.

När vi kom fram hälsade Kjell och Lisbeth oss välkomna. De hade fått en ny parkering med tjock asfaltsbeläggning. Det var en varm dag så asfalten var ganska mjuk. Jag ställde mig i solen och hade vissa problem när vi senare skulle ge oss iväg.

Vi hörde en hund som skällde och gnällde ivrigt. Lisbeth frågade om det var någon som tyckte det var obehagligt med en lös hund. Det var inga problem så de släppte ut Freja som genast gick runt och nosade på alla.

Vi klev in i trädgården och började i den exotiska hörnan med en del växter som de var tvungen att täcka på vintern. Här kunde de promenera mellan växter från Brasilien och ishavet utan att behöva köpa någon flygbiljett.

Det kändes att vi befann oss på en mosse. När vi gick gungade marken under fötterna. Marken var alldeles mjuk och Kjell berättade att de aldrig behövde vattna. Tomten var omgiven av höga träd så det kändes ingen vind. Dessutom gav träden ifrån sig en hel del vattenånga som gjorde att det nästan kändes som om vi befann oss i ett växthus eller en tropisk djungel.

Tyvärr var det några som inte tålde det pressande klimatet. De var tvungna att åka tillbaka innan kaffet.

Kjell är ju biolog och värnar framförallt om fjärilar och insekter. Han visade en liten insekt som var väldigt lik en liljebagge. På frågan vad man skulle göra om man såg en sådan insekt svarade alla att man skulle klämma ihjäl den.

Han berättade då att det inte var en liljebagge. Den var inte lika scharlakansröd som liljebaggen och hade bruna ben. Insekten var helt ofarlig mot liljor och som alla levande varelser har den en funktion i kretsloppet. Man skall undvika att ta död på insekter i onödan.

Kjell och Lisbeth har börjat anlägga en kryddträdgård. Många kryddväxter har ju en förmåga att sprida sig och ta över andra sorter. Därför har de snickrat ramar och lagt ut plast. I varje ram fanns endast en kryddväxt.

Det var en total förändring mot resten av trädgården. Resten av trädgården såg väldigt "vild" ut, även om man kunde se att det var omsorg nerlagd. Man många växter fick växa upp där de verkade trivas. De hade bland annat ett stort land med primula där alla fröplantor fick växa upp. Resultatet blev exemplar med blommor i olika färger. De grävde gärna upp plantor som vi pekade ut för att köpa. Det kommer ju snart upp nya.

Det är ju egentligen lite egendomligt att vi rensar bort arter som av sig själv växer och blir frodiga. Istället stoppar vi ner något som kräver en massa jobb för att överhuvudtaget överleva.

Här är en växt som ju har väldigt vackra blommor. Den verkar trivas i olika miljöer. Hos Kjell och Lisbeth växte den i den fuktiga mullrika torven. Utefter Ådalsvägen i Strålsnäs växter den utefter järnvägen i något som är en blandning mellan makadam och sand. Detta kännetecknar ju ett ogräs men eftersom den är vacker att titta på så kan den passa i en trädgård.

Alla fick ju inspiration och som tur var fanns det möjlighet att inhandla växter. Det gick även att peka ut plantor som Lisbeth gärna delade.